Kommunfullmäktige har den 30 november 1992, antagit milökriterier för Kalmar kommuns upphandling. Kriterierna ska tillämpas vid upphandlingar som görs av kommunens nämnder och förvaltningar. De kommunägda företagen bör vid sina upphandlingar tillämpa samma kriterier som kommunens nämnder och förvaltningar. Miljönämnden och fastighets- och inköpsnämnden har i uppdrag att hålla miljökriterierna aktuella.

MILJÖKRITERIER FÖR KALMAR KOMMUNS UPPHANDLING

KEMISK-TEKNISKA PRODUKTER FÖR BILVÅRD, TVÄTT, DISK OCH RENGÖRING SAMT FORDON, BATTERIER, PAPPER OCH ENGÅNGSARTIKLAR

Alla inköpta kemisk-tekniska produkter för bilvård, tvätt, disk, rengöring med mera ska uppfylla kommunens kravspecifikationer, naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval eller de nordiska kriterierna för Svanen. Konsumentprodukter för tvätt, disk, rengöring med mera som köps i dagligvaruhandeln eller liknande ska uppfylla naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval eller de nordiska kriterierna för Svanen. Bilvårdsprodukter ska uppfylla kriterier enligt Projekt Bilvårdsprodukter, de nordiska kriterierna för Svanen eller kriterier enligt Kemikaliesvepet, Göteborg (gäller endast avfettning, schampo). Listor på godkända produkter kan beställas från Inköpskontoret. I övrigt gäller dessa kriterier vid all upphandling.

MILJö- OCH HÄLSOKRAV

En ifylld miljö- och hälsodeklaration ska medfölja anbudet/presenteras i samband med försäljning av produkt.

Registrering hos Giftinformationscentralen

1. Produktinformation för samtliga produkter ska vara insänt till Giftinformationscentralen.

Kunskapskrav

2. Anbudsgivaren ska ha tillgång till kemiska och toxikologiska kunskaper om sina produkter enligt § 7 lagen om kemiska produkter (1985:426). Dokumentationen ska finnas tillgänglig.

Registrering i Kemikalieinspektionens produktregistret

3. De kemisk-tekniska produkter som kan hänföras till någon av de varuslag som anges i bilaga till förordningen om kemiska produkter ska vara anmälda av tillverkare eller importör till Kemikalieinspektionen för registrering i produktregistret enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1986:2). Se även Kemikalieinspektionens Allmänna råd (1991:3) om anmälan till produktregistret.

Registrering i Läkemedelsverkets produktregister

4. Varje kosmetisk och hygienisk produkt enligt (LVFS 1993:1283) ska vara anmäld till Läkemedelsverkets produktregister enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1990:55).

Utformning av förpackningar

5. Förpackningar för kemiska produkter ska vara utformade enligt Kemikalieinspektionens regler (KIFS 1987:4), samt Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om "Farliga ämnen" (AFS 1994:2) och "Arbetsställningar och arbetsrörelser" (AFS 1983:6).

överlåtelsemärkning

6. Kemiska produkter ska vara märkta enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12). Se även Kemikalieinspektionens Allmänna råd 1994:1.

Sprängämnesinspektionens "föreskrifter om klassificering av brandfarliga vätskor m m," "märkning av behållare m.m. med brandfarliga gaser eller vätskor", samt "vägledande förteckning över brandfarliga gaser och vätskor" ska följas (SÄIFS 1989:3, 1992:3, 1989:11).

7. Kosmetiska och hygieniska produkter ska vara märkta enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1993:15)

Varuinformationsblad

8. Den som överlåter kemiska produkter för yrkesmässig hantering ska lämna information om risker och skyddsåtgärder i form av varuinformationsblad enligt Kemikalieinspektionens

föreskrifter (KIFS 1994:13). Se även Kemikalieinspektionens Allmänna råd 1994:2.

Desinfekterande ämnen

9. Klorerade fenolföreningar får ej ingå.

10. Föreningar med reaktivt klor får ej ingå i produkter avsedda för regelmässig desinfektion.

11. Bensalkoniumklorid (alkylbensyldimetylammoniumklorid CAS-nr 8001-54-5 får ej ingå i produkter avsedda för regelmässig desinfektion.

Komplexbildare

12. Fosfat/polyfosfat över 5 % mätt som fosfor (P) bör ej ingå. I produkter som används i områden där avloppsnätet inte är anslutet till reningsverk med fosfatfällning får fosfat/polyfosfat ej ingå.

13. Fosfonater/fosfonsyror över 0,4 vikt-% får ej ingå.

14. EDTA över 0,4 vikt-% får ej ingå.

Konserveringsmedel

15. Typ av konserveringsmedel och exakt halt ska anges. Detta gäller även om ämnet tillsats i mycket låga koncentrationer.

16. 5-klor-2metyl-4-isotiazolin-3-on (CAS-nr 26172-55-4) och 2-metyl-4-isotiazolin-3-on (CAS nr 2682-20-4) och andra allergiframkallande konserveringsmedel får ej ingå i så kallade "stay on"-produkter. I produkter där risken för hudkontakt under en längre tid är liten, accepteras koncentrationer mindre än 15 ppm.

17. Formaldehyd och formaldehydavgivare får ej ingå.

Lösningsmedel

18. Aromatiska lösningsmedel får ej ingå.

19. Klorerade lösningsmedel får ej ingå.

20. Glykoletrarna metylglykol och etylglykol samt deras acetater metylglykolacetat och etylglykolacetat får ej ingå.

Mjukgörare

21. DBP (dibutylftalat) får ej ingå.

Mycket skadliga ämnen

22. Enskilda ämnen som enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1992:2) är klassade som mycket giftiga för vattenorganismer (R50) och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (R 53) får ej ingå i halter över 1 vikt %.

Optiska vitmedel

23. Optiska vitmedel bör inte ingå.

Oxidationsmedel/blekmedel

24. Produkter med och utan blekmedel bör tillhandahållas. Perborater får ej ingå.

25. Klorblekmedel får ej ingå i textiltvättmedel eller maskindiskmedel.

Tensider

26. Produkter som innehåller tensider med mindre genomsnittlig biologisk nedbrytbarhet än 90 % får ej ingå (Se tester för primär nedbrytbarhet enligt OECD guidelines). Nedbrytbarheten ska bestämmas var för sig inom kategorierna anjoniska, katjoniska, nonjoniska och amfotära tensider enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om tvätt- och rengöringsmedel (KIFS 1992:8). Nedbrytningen får inte ge upphov till miljöskadliga nedbrytningsprodukter.

Anjontensider

27. Linjär alkylbensensulfonat (LAS) C10-13, medelantal kolatomer > 11,6 får ej ingå. Ersättningssubstanser får inte medföra andra negativa effekter på människa och miljö.

Nonjontensider

28. Alkylfenoletoxylater, t.ex. nonylfenoletoxylat får ej ingå

29. Blockpolymerer får ej ingå.

Katjontensider

30. Distearyldimetylammoniumklorid (DSDMAC), CAS nr 107-64-2 får ej ingå.

31. Di(hydrerad talgalkyl)dimetylmonoammoniumklorid (DHTDMAC) CAS nr 61789-80-8 får ej ingå.

32. Dimetylditalgalkylammoniumklorid (DTDMAC), CAS nr 68783-78-8 får ej ingå.

Hälsofarliga produkter

33. Produkter med följande egenskaper ska undvikas:

- mycket giftiga

- cancerframkallande

- reproduktionsstörande

Enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12). Se även Kemikalieinspektionens Allmänna råd 1994:1

Förpackningsmaterial

34. Polyvinylklorid får ej ingå.

Färgämnen

35. Färgämnen bör endast ingå i de fall säkerhetsaspekter motiverar användningen. Om färgämnen måste ingå i en produkt ska de finnas upptagna i EG:s direktiv för kosmetika (Cosmetic directive 76/768/EEC-March 1989) eller vara godkända som livsmedelsfärger inom EU.

Parfym

36. Parfymer bör ej ingå. Om parfymer används ska de vara tillverkade enligt IFRA-riktlinjer (International Fragrance Research Association, "Code of Practice").

Dosering /Vattenhalt

37. Koncentrerade produkter ska eftersträvas. Förpackningarna ska vara utformade så att överdosering motverkas. Vattenhalten ska anges.

Sura och alkaliska kemikalier

38. Frätande produkter ska undvikas (inom pH-intervallet 2-11,5 är en produkt normalt inte frätande på hud). Detta gäller inte maskindiskmedel samt de flesta polishborttagningsmedel, kalkborttagningsmedel m fl.

Djurförsök

39. Djurtestade produkter ska undvikas när det är möjligt.

KOMMUNENS FORDON

Bilvårdsprodukter ska uppfylla de nordiska kriterierna för Svanen, kriterier enligt Projekt Bilvårdsprodukter, eller kriterier enligt Kemikaliesvepet Göteborg (gäller endast biltvättmedel). Listor kan beställas från Inköpskontoret.

Vid nyinköp av bilar ska dessa ej ha metallic lack.

Till kommunens tunga dieseldrivna fordon eller arbetsfordon ska dieselbränsle av lägst miljöklass 2 användas.

För handhållna maskiner, typ motorsågar, gräsklippare mm ska bränsle med minsta möjliga

hälso- och miljöeffekter användas.

Kommunen ska verka för att använda bränslen med minsta möjliga miljöpåverkan. Framöver kan det t.ex. bli aktuellt med rapsolja som alternativ till diesel, eller alkoholinblandning i bensin.

Hydraulolja och kedjeolja till motorsågar ska vara vegetabilisk, där så är tekniskt möjligt.

PAPPER

Klorblekt papper ska ej köpas in.

BATTERIER

All batteridriven apparatur ska vara så konstruerade att batterierna är utbytbara eller uppladdningsbara. Kvicksilver/kadmiumbatterier ska ersättas med andra typer av batterier. Uppladdningsbara nickel/kadmiumbatterier byts mot nickel - hydridbatterier.

Vid köp av produkter med batterier ska leverantören se till att batterierna uppfyller kommunens miljökriterier.

ENGÅNGSARTIKLAR

Användningen av engångsartiklar såsom muggar, bestick, tallrikar med mera bör upphöra. I de fall engångsartiklar används bör papp och potatisstärkelse (komposterbart) väljas framför plast.

UTBYTESPRINCIPEN

Enligt lagen om kemiska produkter 5 § ska den som hanterar en kemisk produkt agera på ett sådant sätt att skada på människor eller i miljön förhindras.

Produkter som kan ersättas med mindre farliga ska undvikas. (Den så kallade utbytesregeln).

Detta innebär att var och en som hanterar en kemisk produkt har denna skyldighet, alltså även kommunens anställda.

Vid val av kemiska produkter gäller därför generellt att, en produkt som inte innehåller ämnen som klassats som miljöfarliga enligt kriterier för klassificering av miljöfarliga ämnen (KIFS 1992:2) väljs framför andra produkter.

Nedan följer en lista på ämnen som i första hand ska bytas ut med stöd av utbytesregeln.

Ämnen vars användning ska begränsas ("13-listan)

Arsenik

Bly

Bromerade flamskyddsmedel

Ftalater

Kadmium

Klorparaffiner

Kreosot

Kvicksilver

Metylenklorid

Nonylfenoletoxylater

Organiska tennföreningar

Tetrakloretylen

Trikloretylen

Erkänt miljöfarliga ämnen ("40-listan")

Arsenik och dess föreningar

Atrazin

Benso(a)pyren

Benzidin

Bly och dess föreningar

DDT

Dibutylftalat

Dieldrin och andra "driner"

1.4-Diklorbensen

Diklordiflurometan

Fluorider

Hexaklorbensen

Hexaklorbutadien

Kadmium och dess föreningar

4-Kloranilin

Klorerade paraffiner

Kvicksilver och dess föreningar

Lindan

4-Nonylfenol

Nonylfenoletoxylater

Oktaklorstyren

Pentaklorfenol

Polyklorerade bifenyler (PCB)

Polyklorerade terfenyler

Silverföreningar

2.3..7.8-Tetraklordibensodioxin och andra PCCD och PCDF

Tetrakloreten (tetrakloretylen, perkloretylen)

Tiram

Toxafen

Trifenylfosfat

1.2.4-Triklorbensen

1.1.1-Trikloretan

Koltetraklorid

Koppar och dess föreningar

Krom och dess föreningar

2.4.5-Triklorfenoxyättikssyra

Triklorfluormetan

Xantater (etyl-,isopropyl, isobutylamyl)

Birgitta Arnesdotter Hans Svensson

Miljöinspektör Inköpschef

Mer information hittar du på Kalmars miljösidor.