|
|
Det kommer alltid att finnas människor som aldrig vågar köra in sin bil i en borsttvätt!
Stacken ger dig en liten inblick i hur en biltvättanläggning fungerar.
|
|
|
Biltvättar finns i olika storlekar, allt från personbilstvättar till stora lastbilstvättar, men grundfunktionen är densamma på dem.
Det finns idag ett stort antal biltvättar där man kan tvätta bilen borstlöst. Detta innebär att inget annat än tvättmedel och vatten kommer i kontakt med bilen.
På så sätt så kommer man ifrån att bilen repas.
Det finns två olika principer för hur en automatisk biltvätt ser ut. Det finns portaltvättar och tvättgator.
I en portaltvätt står bilen stilla och en båge rör sig fram och tillbaka över bilen under de olika tvättstegen.
Man kan i en sådan tvätt enbart tvätta en bil åt gången. Ett tvättprogram tar mellan tre och åtta minuter.
Detta är den utan tvekan vanligaste typen av tvättar i Sverige.
I en tvättgata rör sig bilen framåt på en conveyer och maskinerna står stilla och utför de olika momenten när bilen passerar. Det påminner lite om ett löpande band.
Det finns även ett mellanting av tvättgator och portaltvättar. I dessa så är det i princip två portaler, ofta åtskilda av en nedrullad vägg. I den första tvättas bilen, och sedan kör man fram bilen till den andra där den torkas.
I en tvättgata kan nästa bil börja tvättas innan den första är klar.
|
|
|
Tvättresultatet kan såklart variera ganska mycket från tvätt till tvätt och beror på hur biltvätten är konstruerad, vilket program man kört, vilka medel som används, hur skitig bilen är och hur lång tid som gått sedan föregående tvätt.
Vintertid används normalt lite tuffare medel för att få bort den feta smutsen från bilen.
Den grå trafikfilmen kan ibland vara svår att få bort med en beröringsfri tvätt.
I programmen finns ofta särksilda tvättar för hjul och fälgar som tar bort det tuffa bromsdammet.
|
|
|
De repor som uppstår på lacken vid en borsttvätt är polyetenrepor efter borstarna. Det är inte särskilt svårt att polera bort dessa repor.
Det går även att tvätta bort dem med tvättbensin.
Det finns nu även borstar som är tillverkade av filtliknande material, som i stort sett inte ger några repor alls.
Självklart finns ju risken att det finns grus kvar när borstarna börjar bearbeta lacken, detta ger givetvis djupare repor, som inte är lätta att ta bort.
Hur mycket repor som lacken får av borsttvätten beror mycket på i vilket skick borstarna i tvätten är. Stråna i borsttvätten är uppslitna längst ut i toppen för att vara effektiva och för att dämpa anslaget mot lacken. Men om tvätten inte är välskött beckar de uppslitsade strå-ändarna samman av bl.a. asfaltrester till en klump. Detta gör att borsten sedan piskar ganska tufft.
På senare tid har det blivit populärt med en ny typ av borstar - Carlite.
Dessa repar inte och ger en polerande verkan. Läs mer om dem i Stackens artikel om Carlite.
|
|
|
Det finns föreskrivet av Naturvårdsverket att en personbilstvätt bara får använda 50 liter färskvatten per bil.
Det behövs givetvis mycket mer vatten än så för en tvätt.
Detta innebär att en stor del av biltvättarna har någon form av vattenreningssytem. På så sätt återvinns vattnet från tvätt till tvätt.
Reningen går ut på att man försöker skilja tvättmedlet och smutsen från vattnet. Smutsen behandlas vidare och det slam som man slutligen får måste destrueras som miljöfarligt avfall. Det innehåller nämligen höga halter av tungmetaller, som sköljts av från bilarna.
Det finns idag olika typer av vattenrening för recirkulering av tvättvattnet.
Olje- och slamavskiljare - Dessa finns i regel på alla tvättanläggningar idag.
De utgörs av stora tankar, ofts nergrävda i marken, där olja och slam tillåts att separera från vattnet.
Dessa behålles nästan alltid när man kompletterar med någon annan typ av rening för att få bort tvättkemikalierna. Dessa reningar kan vara någon av nedanstående.
Fällning/Spjälkning - Innebär att man separerar tvättkemikalierna från vattnet genom att tillsätta något ämne som separerar vattnet och man får ett slam som restprodukt.
De produkter som man tillsätter kan vara polymerer, metallsalter, elektrolyter, ström.
Denna rening är mycket effektiv och renar bort de flesta föroreningar. Nackdelen är dock de stora mängder slam som kan erhållas, detta ska skickas på destruktion och kan kosta väldigt mycket.
Man får även tillsätta ämnen som tar bort bakterierna ur vattnet, annars uppstår dålig lukt.
Troligen kommer det även hygiensiska gränsvärden på hur hög halt bakterier som får finnas i vattnet. I Tyskland finns t.ex gränsvärden på kolibakterier.
Biologisk Rening - Innebär att man skapar sin egen lilla biosfär i tvättanläggningen.
Med hjälp av olika filter, t.ex sandfilter, cykloner, så filtreras de grova partiklarna bort. Sedan låter man bakterier bryta ner övriga ämnen som finns kvar i vattnet. Här är det mycket viktigt att tvättkemikalierna är boilogiskt lätt nedbrytbara. För att uppnå en effektiv rening krävs att vattnet tillåts uppehålla sig tillräckligt länge i behållarna med bakterier. Detta kräver för en medelstor biltvätt ganska stora behållare.
Oxidering - Genom att tillsätta oxiderande ämnen så bryter man ner tvättkemikalierna i det återvunna vattnet.
Det kan vara t.ex ozon eller klor. Man slipper även problem med dålig lukt eftersom bakterierna också oxideras bort.
Denna rening kombineras ofta med någon form av filtrering eller cykloner.
Sedan så finns det många olika reningsanläggningar som kombinerar olika reningsmetoder.
En trevlig detalj som dykt upp är att man i sitt reningssytem även gjort plats för växthus där det växer vass. Det fungerar som ett stort vattenfilter.
Ambitionen är att man ska ha ett helt slutet system med inga utsläpp alls. Det finns idag ett flertal olika system som klarar detta.
Ofta hänvisas till de dokument som Naturvårdsverket har tagit fram.
|
|
|
Underspolning
Här spolas bilens underrede med högtryck. Vattnet är oftast grovrenat vatten, som återvunnits från tidigare tvättar och innehåller ingen ansenlig mängd rengöringsmedel.
Hjultvätt
I en del tvättar finns möjligheten att få en hjultvätt
Det är då antingen separata hjulborstar eller högtrycksmunstycken som rengör hjulen
Var hjulen sitter känner maskinen av med t.ex ljusceller.
Avfettning eller förtvätt
I detta steget så används ett avfettningsmedel för att ta bort salt och fet smuts, som t.ex asfalt och tjära.
Det används i regel tuffare avfettningsmedel på vintern än sommaren. Detta på grund av att smutsen är svårare att ta bort på vintern.
Det finns alkaliska, lösningsmedelsbaserade och vegetabiliska avfettningsmedel.
Det kan vara så att man har en typ av avfettningsmedel nertill på bilen och en annan på resten av bilen.
Skum
Här används ett ganska milt medel. Det läggs på bilen som ett vitt skum.
Skummet får man fram genom att blåsa in luft i skumtvätttmedlet.
Skumtvätt räcker ofta för att rengöra bilen under sommarhalvåret.
På vintern kan man använda ett skum som är lite starkare.
Torkmedel
Detta används för att få bilen torr efter biltvätten.
Det läggs på bilen strax innan bilen blåses torr. Man kan se att vattnet drar ihop sig och rinner av bilen när torkmedlet appliceras.
De resterande vattendropparna blåses av av den mekaniska torkfläkten efteråt.
Sköljvax
Detta används för att få bilen torr och för att återge lite av det vax som har försvunnit genom biltvätten.
Det läggs i samband med torkmedlet strax innan bilen blåses torr. Man kan se att vattnet drar ihop sig och rinner av bilen när sköljvaxet appliceras.
Schampo
Schampo används nästan enbart vid borsttvätt.
Det är i första hand ett rengöringsmedel för borstarna.
Det behövs för att borstarna ska hålla sig rena. Är de inte rena så lämnas smuts föras över från borstarna till bilarna.
Detta är ett problem som är som störst under vinterhalvåret.
Självklartt så har schampot även en rengörande effekt på bilen.
|
|
|
Inte tvätta bilen med en takbox monterad på bilen.
Plocka bort antenner och dyl. som kan fastna i tvätten, eller brytas av.
Ej köra in i en tvätt med ett släp kopplat till bilen.
Om du tvättar i bortstvätt, lämna torkarbladen mot rutan riktade uppåt.
Veva upp rutorna i bilen.
|
|
© Stacken 1997 - 2014