|
|
Det är inte ofta vi har vinterklimat i vår del av Sverige.
Men under en vinter så inträffar det att vi får de snö ett par dagar i alla fall.
Och visst känner man så väl igen det...
Trots ständigt återkommande varningar via tv, radio, tidningar och informationsbenägna personer i bekantskapskretsen så kommer snön som en överraskning.
Och så kommer frågorna:
-Hur var det nu med vinterdäcken?
-Hur bra är de?
På parkeringsplatsen håller de grannar som hoppades på en snöfri vinter, på att byta till vinterdäck.
De vanliga diskussionerna om det är bäst med eller utan dubbar på vinterdäcken sätter igång.
Och på kvällen kan man ändå följa i nyheterna att trafiken lamslogs av snön och att olyckor har inträffat eftersom vinterväglaget kom som en överraskning.
I denna krönika vill jag reflektera på en del vinterrelaterade bilvårdsfrågor.
/David L
Publicerad 2006-01-22
|
|
|
På vintern har vi ju det kära fenomenet med att skrapa isiga rutor på morgonen.
Jag har som tur är bilen i ett garage, vilket innebär att jag slipper denna sysselsättning på morgonen.
En del har förberett på kvällen innan och täkt bilens rutor med gårdagens dagstidningar.
Då kan de bara bända loss dessa styva pappersark på morgonen och rutorna behöver inte skrapas.
Jag har ofta förvånats över dessa olika varianter av isskrapor som folk använder.
Det finns den vanligaste i plast, vilket oftast är en pryl som man fått som reklam.
Sedan finns det de som har en skrapkant som är olika utformad på de fyra sidorna.
Någon sida är vågig, någon är gummibeklädd och någon är spetsad plast.
Och så kan man se en del som har en kant av metall!
Helt otroligt, ska man hugga sig igenom islagret med denna?
Vi ska inte glömma uppfinnar-Jocke som inte skaffat någon isskrapa utan lugnt använder sitt Visa-kort. Visst det kan ju vara lite kingigt, tills den dagen det inte höll riktigt…
Oavsett om skraporna är av plast eller metall, eller de sofistikerade som har en inbyggd vante så man inte ska frysa om handen, så är det onekligen så att de repar rutorna.
Kanske inte så mycket, men efter ett tags användande så kan man se dessa repor när man putsar sina rutor, eller får solen rakt mot rutan.
Sedan ett par år tillbaka så har jag alltid en flaska med alkohol liggande i bilen.
Nu menar jag inte sådan som är ämnad att dricka.
Utan eftersom alkohol smälter vatten vid de temperaturer som vi har här på vintern, så kan man enkelt spraya lite på rutorna och frosten försvinner på ett kick.
Vi kallar den för De-Icer.
Man behöver inte skrapa rutorna, och slipper frysa om händerna och så slipper man ju repa glaset.
Visst har jag en isskrapa kvar, och har väl använt den när det blåst så mycket att det inte gått att spraya De-Icer. Det hamnar då överallt utom på rutorna.
|
|
|
Saltbilen är ju ett vanligt inslag på vintervägarna.
Och visst sprids det ut salt på vägarna. Åtskilliga ton, som hamnar i vägrenen, och det är väl inte det allra nyttigaste för växter och djur.
Roligt är det att höra alla teorier som förs fram om vad vägverket blandar i saltet innan de strör ut det på våra vägbanor.
Diesel, socker, glykol, vatten.. Ja det finns många saker man hört. Och visst görs det experiment på inblandningar i saltet. Men att det kan vara ett så kärt samtalsämne för Svensson när han tvättar bilen är fantastiskt.
För tvätta bilen bör man ju göra på vintern. Saltet är ju inte bra att ha på bilens ytor.
Känner man med handen utmed lacken, så känner man en skrovlig yta, likt ett grovt sandpapper.
Hur ska man då tvätta bilen?
Vågar man göra det i biltvättanläggningen, som kanske har återvunnet vatten med massor av salt i?
|
|
|
Vintern är den tid så användandet av spolarvätska blommar upp.
I de flesta bilrelaterade affärer plockas spolarvätska fram och erbjudande skapas på den blåa vätskan. För den är lika ofta blå som rödsprit är röd.
Och med all rätt, för det behövs verkligen fyllas spolarvätska på i bilarna.
Spolarvätskan ska ju se till att man kan se bra ut genom framrutan på bilen.
Och även bakrutan på vissa bilar.
Den ska tvätta bort salt och sörja som hamnar på rutan, men den ska även se till att det inte fryses i behållare och slangar. För gör det de så blir det inte skoj. Man kan vara tämligen säker på att något fryser sönder då.
I butikerna säljs både koncentrerad och färdigblandad spolarvätska.
Den färdigblandade är bara att fylla på med i bilen, medan den koncentrerade bör man späda ut med vatten innan. Vad man väljer är en smak och prisfråga.
|
|
|
I bilens kylsystem använder man glykol.
Inför vintern bör man se över vilket frysskydd man har i kylarsystemet.
Det finns en massa olika typgodkännanden från de olika fordonstillverkarna på kylarglykol, men man kan ändå dela in dem i två typer; etylen och propylenglykol.
Etylenglykol är den vanligaste, och den ger ett frysskydd på-36 grader i en blandning 1:1 med vatten.
Tänk på att utspädd etylenglykol klarar lägre temperatur än koncentrerad gör!
Propylenbaserad glykol är inte så vanlig. Den är lite dyrare, men det gjordes tappra försök att marknadsföra den som ett bättre alternativ än etylenglykolen, för några år sedan.
Det slog inte igenom. Den huvudsakliga skillnaden är att etylen är väldigt giftig för djur, medan propylen inte är det.
|
|
|
Bilen hackar, paraffinutfällningar i bränslet, vattenknutor i bensinen…
På vintern är det den säsong som man trimmar bensinen med olika mediciner.
-Dieseltillsatser för att förhindra paraffinutfällningar
-Karboratorsprit för att absorbera fukt och kondens i tanken.
-K-Injekt för att smörja lite grand.
-Blyersättning för att smörja ventilerna till gamla bilar användes kanske året runt till de äldre bilarna.
-Och så dessa medel som ökar din motors effekt.
|
|
|
Jag har ofta funderat på om de bönder och åkare som är ute och plogar på vägar och parkeringar får betalt mer en vinter med mycket snö, eller de har ett kontrakt som är fast, oavsett hur ofta de måste rycka ut.
Hörde av en bekant att i Tyskland var det fast pris till entreprenören för snöröjning i en stad.
Om det gick en vinter utan snö, så behövde han inte göra någonting, och tjänade samma pengar som om det snöade alla dagar.
|
|
© Stacken 1997 - 2014