|
|
Det kommer in en hel del förfrågningar angående avfettningsmedel.
Ett avfettningsmedel använder man för att ta bort fet smuts från en yta. Det finns olika typer av avfettningsmedel och det är viktigt att man väljer rätt.
Här kommer en guide som kan vara till hjälp för den osäkre, där det förklaras skillnaden mellan alkalisk avfettning, kallavfettning och Microavfettning.
|
|
|
En alkalisk avfettning användes för att tvätta bort pigmentsmuts, damm, trafikfilm och sot.
Det är kanske fel att kalla det för en avfettning då den inte är effektiv på asfalt och tjära.
Men den är faktiskt effektivt avfettande på vissa typer av fett och olja - det som kommer från växt eller djurriket.
Nu är det ju inte så vanligt att man har detta på sin bil, men det förekommer i form av biologiska oljor, insekter etc.
Alkalisk avfettning använder sig av i hemmet tex för att maskindiska.
Det är ett alkaliskt avfettningsmedel man använder i diskmaskinen. Tack och lov - vi skulle väl inte vilja diska dricksglasen med fotogen.
Kännetecknande för alkalisk avfettning är att de är vattenbaserade, har ett pH-värde över 7 (oftast över 10) samt ska spädas med vatten innan användning, såvida det inte säljs i en färdigblandad lösning.
|
|
|
Kallavfettning är väl den typ av avfettning som de flesta tänker på när man ska avfetta bilen.
Denna består till över 90% av lösningsmedel. Resten är ytaktiva ämnen - emulgatorer.
Denna typ av produkt löser fett, olja, asfalt och vax.
Beroende på vilket lösningsmedel som produkten innehåller så får man olika snabb produkt.
Ett effektivt lösningsmedel kräver mindre verkningstid för att göra samma jobb som ett snällare lösningsmedel.
En tumregel är att ju mer det luktar, desto effektivare är produkten, men även mer skadligt för miljön och kanske även hälsan.
Förekommande lösningsmedel är lacknafta (White spirit), lågaromatnaftor, iso- och normalparaffiner. Man stöter även på begreppet petroleumavfettning, som då är samma sak som en kallavfettning baserad på nafta.
Kallavfettningar är den typ av avfettning som fungerar bäst vid låga temperaturer. De fryser i regel inte vid noll grader.
Kallavfettningar kan/ska inte spädas med vatten. Om man ändå försöker det så får man en vit sörja som ganska snabbt separerar. Det man försöker göra är att blanda vatten och olja (lösningsmedel), vilket ju inte är så lätt.
Faktumet att kallavfettningar inte gillar vatten orsakar ett litet problem, och det är att bilen som man sprayar på medlet på bör vara så torr som möjligt.
Ligger det vatten på bilen, blir det som en spärr mot avfettningen.
En fördel med att medlet inte gillar vatten är att oljeavskiljaren i tvätthallen enkelt kan avskilja lösningsmedlet från vattnet.
Det finns dock på marknaden en del kallavfettningar som inte är så känsliga för vatten. Man kan tex ha blandat in olika sorters alkoholer i dem för att få denna effekt.
Ett litet varningens finger ska man lyfta för att använda för effektiva kallavfettningar. En kallavfettning verkar nämligen även på vaxet som ligger på bilen.
Ett vax är ju faktiskt ett fett med hög smältpunkt.
Så använd inte för starka kallavfettningar och använd enbart på de ytor på bilen som de behövs på.
Var även aktsam på känsliga plastdetaljer.
|
|
|
Vi har nu talat om två olika avfettningar som är kemiskt väldigt olika och även är bra på olika sorters smuts.
Tar man nu dessa och blandar så får man en produkt som gör jobbet för de båda.
Tja, inte riktigt så enkelt, men nästan.
I en Microavfettning har man fått in lite av den alkaliska avfettningens egenskaper, som sot och trafikfilmsrengöringen.
Man har även fått in en del lösningsmedel från kallavfettningen, vilket ger bra olja och asfaltlösande egenskaper.
Produkten går att späda med vatten, dockinte lika mycket som en alkalisk avfettning.
Ju mer man späder desto sämre blir den avfettande egenskapen.
|
|
|
Det finns en del natur- eller miljöavfettningar också.
Oftast är detta en Microavfettning, där man valt att använda ett lösningsmedel som inte är petroleumbaserat.
Det är då istället ett vegetabiliskt lösningsmedel (Tex kokos, raps eller soja).
|
|
© Stacken 1997 - 2014